Bilden är AI-genererad.

Satelliter samlar mängder av data om jorden genom att de är försedda med radar, optik och utrustning för att göra olika mätningar. Rymddata kan vara avgörande för oss eftersom satellitdata ger återkommande, storskalig och objektiv information över tid och geografi, något som lokala system ensamma inte kan erbjuda. Men vilken in formation är det vi kan få?

Radar hjälper oss att upptäcka rörelser och förflyttningar så att vi ser hur olika saker beter sig – det kan vara allt från föremål som uppvisar stora rörelser (trafik, djur med mera) till mindre – som exempel små rörelser i infrastrukturer och byggnader. Optik är ett effektivt sätt att betrakta jorden, och en serie av bilder kan påvisa klimatförändringar, ljusföroreningar eller förändringar i vatten eller på landområden. Några praktiska exempel är att vi kan se utbredningen av algblomning, följa översvämningar eller upptäcka förändringar i skogen som tyder på barkborreutbrott. Satelliterna kan även göra mätningar av utsläpp av olika gaser, skapa en heatmapp som avslöjar utsläpp av värme och avläsa reflektion som kan avslöja hur bra växternas fotosyntes fungerar.

Extra effektfullt blir det när man kombinerar flera mätningar, vilket kan ge information i flera lager vilket kan vara ett effektivt verktyg vid stadsplanering och eller ge underlag för framtida planering, riskanalys och säkerhet efter data om ett brandförlopp.

Men trots den uppenbara nyttan är det inte alltid det omfattande materialet från satelliterna används som man skulle kunna önska.

- Rymddata är som en guldgruva och kan ge insikter i hur vi löser svåra utmaningar. Genom en analys kan man öka både hållbarhet och effektivitet. Väldigt många värden finns, och det som fattas är infrastrukturer för hur vi ska utnyttja dem, säger Magnus Sjöström, PM Digital management.

Rymdstyrelsens utlysning Stöd till projektutformning för förädling av rymddata har gett stöd till ett sexmånaders projektutformningsarbete som ska etablera ett sektorsöverskridande konsortium och ta fram en komplett genomförandeansökan för ett efterföljande projekt. I det inledande projektet medverkar ESS, Lunds universitet, Future by Lund och PM Digital management AB.

Arbetet utgår från ett konkret och verksamhetsnära behov hos ESS: att förbättra förmågan till tidig lägesbild, riskbedömning, prioritering och uppföljning i en komplex forskningsinfrastruktur med mycket höga krav på driftssäkerhet, säkerhet, resurseffektivitet och hållbarhet.

Det som man i projektet ser att ESS skulle kunna ha användning för är att få ett bättre beslutsunderlag för att följa förändringar i mark, vegetation, fukt, temperatur, vattenflöden, logistikexponering och andra omgivningsfaktorer som kan påverka drift, underhåll, säkerhet och miljöprestanda. I dag finns data i flera separata system och källor. Att samla källorna skulle kunna ge en bättre analys och tidig prioritering. Den beslutssituation som skulle kunna var aktuell rör främst övervakning och prioritering av riskzoner, underhållsplanering, miljö- och hållbarhetsuppföljning, samt beredskap för avvikelser eller störningar i och omkring anläggningen.

Projektet ska definiera hur satellitdata kan kombineras med lokala drift- och underhållsdata, geodata och meteorologiska data för att skapa ett genomförbart koncept för verksamhetsnära beslutsstöd. Genom att utgå från satellitdata som en betydande del av lösningen kan projektet definiera indikatorer och dataflöden som ger mervärde i nästa steg och skapar en stark grund för en större genomförandeansökan.

– Eftersom det finns högt ställda krav från svenska myndigheter på hur ESS ska drivas är det värdefullt med en samlad databild som kan bli ett framtida beslutsstöd. På så vis kan vi undvika felhantering och fördyringar, bland annat i vattenfrågor, säger Pia Kinhult på ESS.

Samhällsnyttan ligger i att stärka robusthet, effektivitet och resiliens i en forskningsinfrastruktur av nationell och europeisk betydelse. Samtidigt utformas konceptet så att det kan överföras till andra större anläggningar och offentliga verksamheter med liknande behov.

- Det är viktigt att både att kunna hämta värden från rymddatabasen och skapa förutsättningar för att hämtad data integreras så att man kan utnyttja kunskapen i hela verksamheten – men också att man skapar en modell för andra aktörer som kan ha nytta av rymddata, avslutar Magnus Sjöström.

‍

Förädling av rymddata

Aktörer: Lunds universitet, Future by Lund, ESS och PM Digital Management AB

Projekttid: 5 juni 2026 – 18 december 2026

Finansiär: Rymdstyrelsen

Projektledare: Lunds universitet