Produktion av alternativa proteiner – svenska styrkor och svagheter
Good Food Institute (GFI) är en ideell tankesmedja som har som mål att påskynda övergången till alternativa proteiner (grönsaksbaserade produkter samt fermenterade och odlade proteiner) eftersom man ser att volymen och omfattningen av köttkonsumtionen är bortom vad som är hållbart. För att accelerera den alternativa produktionssektorn har man tre olika tiilvägagångssätt – att skapa teknologiska framsteg tillsammans med akademin, att samarbeta med branschinvesterare och att prata med beslutsfattare. När Biotech Heights arrangerade dialogmötet ”Färdplan för bioteknikbaserad mat i Sverige” i Lund hösten 2026 presenterade GFI:s Nordenansvariga Ellie Walden tankesmedjans analys av var Sverige står inom området i ett internationellt perspektiv.
- Vår grundläggande analys är att Sverige har de flesta element som behövs för att vara en global ledare inom detta område, säger hon. Här finns intresserade konsumenter samt akademiska, branschmässiga och industriella styrkor. Det som saknas är en syn på bioteknologi för livsmedel som en prioritet i sig för att kunna samla alla dessa tillgångar och operationalisera dem på ett användbart sätt.
Bedömningen är att Sverige har en stark vetenskaplig bas som är mycket relevant för fermentering och odlade proteiner.
- Den akademiska basen är mycket konkurrenskraftigt inom bioteknik, med Karolinska och Lund bland de tre främsta europeiska universiteten, fortsätter Ellie Walden. Här finns också system och möjligheter för syntetisk biologi vilka är relevanta för odlade köttprodukter, fermentering, bioprocessteknik och biomassomvandling.
Vad gäller offentlig finansiering av forskning på alternativa proteiner fann man att Sverige är ganska konkurrenskraftigt jämfört med en europeisk standard. Men när GFI grävde lite djupare i detta såg man att den största delen av stödet går till produktion av växtbaserade proteiner och väldigt lite går till forskning på fermentering och odlade proteiner.
– Mer finansiering på grundläggande forskning inom området kunna vara verkligt betydelsefull, eftersom bristen på medel till FoU på fermenteringssidan påverkar hela innovationskedjan.
GFI har också sett på antalet patent som kommit från Sverige de senaste fem åren. Inom fermenteringsområdet är Sverige sett till antal patent jämförbart med till exempel Nederländerna – men om man ser närmare på det är hälften av patenten kopplade till samma bolag, Mycorena. Vad gäller odlade proteiner är patenten ännu färre.
- Trots alla industriella och ekonomiska styrkor har vi enbart hittat åtta fermenterings- och odlingsföretag. Potentialen finns där, men det översätts inte till resultat. Detta visar oss att det finns en missad möjlighet till att ha ett mer dynamiskt industriekosystem.
I termer av privata investeringar ser GFI att Sverige ligger efter andra europeiska länder. Det närmaste exemplet är inom fermenteringssektorn, där Sverige enligt GFI bara har ungefär en tredjedel av det fermenteringskapital som till exempel Finland har. Och med odlade proteiner är det ännu mindre i en jämförelse med många andra länder.
Sverige har en mycket stark historik av att spinna ut livsmedelsteknikföretag, även inom alternativa proteiner, tex ProViva, OptiCept, Oatly! och Probi. Men en speciell utmaning verkar vara ”Valley of Death”, övergången från startup till uppskalning och att bli kommersiellt gångbar.
– Detta är särskilt märkbart för företag inom alternativa proteiner. Vi pratar om är en sektor som försöker ta sig in på en råvarumarknad med mycket höga kapitalkostnader, hög volym men ganska låga marginaler. Detta gör att det skiljer sig från andra innovativa sektorer. I vår analys ser vi att de flesta internationella företag och ekosystem som går riktigt bra inom området har fått hjälp genom någon form av riskminskning.
Det Ellie Walden kan tänka sig är en möjlighet att sänka riskerna med hjälp av någon form av stöd.
– I Sverige har vi inte hittat något exempel på svenskt statligt stöd för att minska risken för alternativa proteinföretag. EU-initiativet ”Important Projects of Common European Interest” (IPCEI) är en mekanism som kan ge länder möjlighet att finansiera företag och stödja uppskalning inom livsmedelsbioteknik. Finland har öppnat för en satsning på detta som potentiellt innebär tiotusentals miljoner till stöd för sektorn, men vi har inte sett några tecken på att Sverige är på väg att öppna en liknande möjlighet.
Trots bristen på kapital ser GFI Sverige som ganska konkurrenskraftigt jämfört med övriga Europa när det gäller mängden öppna anläggningar som en industri kan använda. GFI ser dessutom att Sverige har många strukturella och naturliga fördelar för uppskalning och till och med produktion. Det finns relativt billig och grön industriell energi och råvaror som till exempel havre och skogsrester.
- Om Sverige bestämmer sig för att ha ett tydligt mål kring livsmedelsbioteknik är nästa fråga vad de väljer att fokusera på, avslutar Ellie Walden. Det finns många riktigt starka kandidater här, till exempel att ta vägen med högvärdiga ingredienser för att producera precisionsfermenteringsproteiner eller högvärdiga cellkulturmedier.
Övriga vägar som skulle kunna väljas är till exempel att satsa på specialiserad utrustning som bland annat reaktorer eller att tillverka bulkingredienser av olika råvaror eller biomassa.
Källa: Allt material är baserat på Good Food Institutes analys av läget för alternativa proteinkällor i Sverige, presentat av Ellie Walden i Lund 11 september 2026.